Bäst hittills i serien. Sapkowskis sätt att föra berättelsen framåt trots att den återberättas av olika personer i separata tidslinjer (som inte presenteras parallellt) är imponerande. Det är först efter ett tag som man förstår i vilken ordning saker äger rum, och det bidrar till spänningen. Mycket bra!

Jag är helt övertygad om att många tycker väldigt olika saker om den här boken. Berättelsen är ganska långsam, den börjar helt blankt och tar god tid på sig att introducera omgivningar, karaktärer och tidsepok.

Men det är något med sättet den är skriven på och berättelsen som sådan som gör att jag fastnar. Jag tycker om att den är långsam och jag tycker om att allt inte är självklart. Det är en spännande berättelse som efter några kapitel har byggt upp en förväntan kring flera olika saker som gör den svår att släppa.

Berättelsen som sådan bör definitivt kategoriseras som fantasy men det tog ganska lång tid innan jag förstod att det inte var en historisk roman. Uppbyggnaden och berättelsen känns trovärdig och verklig. Precis som de riktigt stora fantasyböckerna är den övertygande på ett sätt som får en att känna: ”detta skulle mycket väl kunna ha hänt för länge sen”.

Slutet, när ”dimman försvunnit”, är oklart berörande. Det är många oväntade metaforer och kopplingar som görs, både med döden, våra minnen och våra relationer.

Vilken otroligt bra bok.